Klarar han 5 itopp punkterna??

Bestämde mig för att läsa igenom bloggstarten här och fundera lite över min Berra i relation till det. Och jodå, jag både fnittrar, ler och myser.

Först och främst: 5 i topp punkterna från den berömda listan som jag sedan sa att den bara är att skrota, för inget betyder något egentligen. Men iallafall: här då. Och notera denna gång att topp 5 består av 6 punkter! Det gjorde den redan från början men ingen har påpekat det:)

-Singel?     Ja hur var det med det då? Jodå, han var singel när vi träffades första gången, men inte färdig ändå. Valde att gå tillbaka och göra klart och insåg på sin resa att han bara måste få lära känna mig mer, utan att för en sekund förvänta sig det. Han gjorde klart, väntade en tid och hörde av sig. Singel - definitivt.

- Smart? Ja. Han är svår att spöa i wordfeud, han både lär och lär ut snabbt och lätt. allmänbildad!

- Inga småbarn? Två barn har han, 10 och 12 år. Helt lagom. Inte små, inte stora men i ålder med min dotter. Känns helt ok!

- Jobbar och trivs med det? OM! Han älskar sitt jobb, han har en enorm yrkesstolthet, han är den bästa på sitt jobb och är en av väldigt få i sverige som gör det han gör. Det gör iof att han jobbar betydligt mer än 40 timmar/vecka men han kommer hem nöjd och glad och åker till jobbet nöjd och glad.

- Inte för kort, ganska lång? Jag vet inte hur lång han är, över 180, kanske uppemot 185 men fasen vet. Jag kan borra in näsan i hans halsgrop när vi kramas, det är perfekt längd alltså:)

- Humoristisk och lättsam? Jag har aldrig, aldrig haft så himla ROLIGT med någon pojkvän! Både han och hans vänner är lättsamma och enkla, har nära till skratt och nära till galna upptåg. Vi skojjar väldigt mycket med varandra och ribban för var skämten får ligga är hög. Det är få som har samma knäppa humor som jag har. Min finaste kompis L är en av få, min goa vän A en annan. Berra är defitivt i samma liga.

Och vaddå Berra? Han kan väl inte heta Berra?? Nix, det gör han inte. Inte ens nära. Men han kallas så ändå.

Så - 5 i topp listan var kanske inte så tokig ändå? Den känns förvånansvärt hållbar. Men en sak är klar. Det där med CV lägger jag ner tankarna på. Jag har ingen lust att få veta vad hans ex tycker om honom. Vad hans vänner tycker om honom det märker jag ändå och i övrigt är jag faktiskt en tillräckligt bra människokännare för att veta att han är en himla bra kille. Med sina fel och brister och sidor jag kanske inte helt gillar i alla vinklar men där helheten får mig att känna mig helt nöjd:)